Karanjaolja och solskyddande egenskaper av vegetabiliska oljor

Tack vara det växande intresset för naturlig och ekologisk hudvård har det kommit flera bra och ekologiska alternativ till kemiska solskydd och solprodukter fulla med syntetiska ingredienser. Och på senaste tiden har Karanjaoljan, pongamia glabra seed oil, blivit en av de absolut mest populära ingredienserna i ekologiskt solskydd, i kombination med fysikaliska solfilter som titandoxid och zinkoxid. Andra vanliga oljor i naturliga solskyddsprodukter är bra för vård av huden inför och efter solen, t.ex havtornsolja och morotsextrakt med sina karotener och granatäppleolja som har riktigt fina antioxidanta egenskaper.

Har du tittat på, eller till och med införskaffat, en ekologisk solskyddsprodukt är chansen stor att du har sett karanjaolja, Pongamia glabra seed oil, bland huvudingredienserna i innehållsförteckningen. Karanjaoljan har i vissa studier visat en solskyddsfaktor på upp till SPF 30, vilket flera hudvårdstillverkare insett gör den idealisk i naturliga solskyddsprodukter, som en solskyddsbooster i kombination med av EU-godkända fysikaliska filter som titandioxid och zinkoxid. Karanjaolja innehåller flavonoiderna karanjin och pongamol; bioaktiva flavonoider som till sin kemiska struktur liknar det syntetiska solfiltret avobenzone, men är helt naturligt, och det är dessa som fungerar som naturliga UVA- och UVB filter. Att karanjaoljan också är känd för sina inflammationshämmande, antibakteriella och insektsavvisande egenskaper gör inte saken sämre.

Vegetabiliska oljor och solskyddsfaktor

Att ange ett bestämt SPF på enskilda vegetabiliska oljor kan inte göras. Även om ett flertal oljor har ett visst inbyggt solskydd, som i vissa fall kunnat mätas, är det många faktorer som påverkar hur effektivt ett skydd verkar. För att ange en SPF-faktor måste den färdiga sammansatta produkten genomgått godkända SPF-tester i sin exakta formulering. Hur skyddet fungerar beror också på hur mycket som används och hur ofta. Att kombinera solskyddande oljor med fysikaliskt solskydd; titandioxid eller zinkoxid, är nödvändigt för pålitlig effekt. Uppgifter om oljors solskydd ska inte tas som en absolut sanning då uppmätningssätten skiljer sig åt, och ingen ren olja är godkänd som solskyddande ingrediens i kommersiella solskyddsprodukter.

Förtydligande: Kommersiella solskyddsprodukter är reglerade i EUs kosmetikalagstiftning, och dess solskyddande egenskaper måste komma från ingredienser som är godkända som solskydd enligt EUs lista. Inga oljor finns med på denna lista och får alltså inte anges som en del av solskyddet i en kommersiell produkt.

Andra oljor som brukar nämnas för sina solskyddande egenskaper är hallonfröolja och kokosolja, och det finns vissa studier som tyder på att de ger ett visst skydd, dock ganska lågt för kokosoljan. Många tycker dock att hallonfröoljan fungerar bra – och kombinerar du den med titandioxid eller zinkoxid (se nedan) får du en produkt med även fysikaliskt skydd. Om du blandar bara oljor och oxider flyter mineralerna till botten med tiden, och oljan måste därför omskakas noga innan varje användning. Gör du istället en salva eller en vaxolja håller sig mineralerna dispergerade, finfördelade, liksom om du gör en emulgerad creme.

Det finns också en grupp oljor som innehåller en massa bra ämnen för att förbereda huden för solen och bygga upp hudens skydd mot solens skadeverkningar. Särskilt oljor och extrakt rika på karotener, t.ex morotsextraktolja och havtornsolja erbjuder dessa egenskaper, och kraftigt antioxidanta oljor som t.ex granatäppleolja är också bra mot solskador. I en produkt som används i solen är det dessutom viktigt att tillsätta en extra antioxidant (oljornas inbyggda räcker inte, då antioxidanter är mer komplexa än så) som naturlig e-vitamin eller ekologisk rosmarin antioxidant, som förhindrar oljornas oxidation i solljus.

Vill du göra ditt eget solskydd är karanjaolja alltså en bra bas, gärna i så stor andel som 60-70% av oljedelen. Kombinera med fysikaliska solfilter i tillräcklig mängd:

Fysikaliskt solskydd: titandioxid och zinkoxid

Som aktivt solskyddande ingrediens i solskyddsprodukter får bara vissa ämnen användas. Av dessa knappt 30 ämnen som är godkända av EU är alla kemiska solskydd utom två; titandioxid och zinkoxid. Titandioxid och zinkoxid är fysikaliska solskydd, d.v.s de verkar genom att dess partiklar reflekterar bort solens strålar från huden. Titandioxid och zinkoxid är också vita pigment och ger därför en lite vit ton på huden när de används i solskydd, men med rätt formulering av produkten brukar detta inte vara något större problem. Zinkoxiden har dessutom hudvårdande egenskaper som anti-irritant välkänt från klassiska zinksalvor. En tumregel är att mellan 5-10% titandioxid eller zinkoxid ger ett medelhögt solskydd. Titandioxiden och zinkoxiden i Organic Makers sortiment innehåller inte nanopartiklar, d.v.s. partiklarna är inte tillräckligt små för att upptas av kroppen, vilket gör dem helt säkra att använda i dina egna hudvårdsprodukter.

Hur funkar SPF?

Det är lätt att tro att t.ex SPF 20 är dubbelt så skyddande jämfört med SPF 10, men så enkelt är det inte. Se tabellen nedan. En SPF-faktor anger hur mycket produkten skyddar mot solens UVB-strålar. Dock finns direktiv från EU att en solskyddsprodukt även måste skydda mot minst en tredjedel av solens UVA-strålar. Lite förenklat kan en säga att UVB är den våglängd av solljuset som gör att du bränner dig i solen och UVA gör att huden åldras i förtid och kan orsaka hudcancer.

RECEPT PÅ SOLSKYDDSKRÄM

Här har vi tagit fram ett grundrecept på solskyddskräm med medelhögt solskydd (definitiv SPF kan inte anges). Krämen innehåller karanjaolja, morotsolja eller havtornsolja, bivax och titandioxid eller zinkoxid (ej nano), ingredienser som som alla är flitigt använda i ekologiska kommersiella solskyddsprodukter. Krämen ger en inte allt för stor viteffekt, utan smälter snabbt in i huden. Tack vara bivaxet tål krämen även vatten. Tänk dock på att iaktta försiktighet när du vistas i solen och smörj in dig ofta.

Recept